Födelsedag idag:

• – Haft en patient som tyckte det vi gjorde var meningslöst.
• – Flexat ut lite tidigare. Man fyller bara år en gång om året.
• – Bjudit tanterna på Öron-Näsa-Hals-avdelningen på hembakta semlor. Dom var tydligen rätt imponerade.
• – Fått födelsedagsbakelse av tyska utflyttande bostadsgrannen S.
• – Skidat 7 kilometer till Hellnerstadion vid Dundret och 7 kilometer tillbaka. Usel skyltning när man väl kom till motionsspårområdet. Irrade runt ett tag bland träden innan jag till slut hittade fram till skidstadion.
• – Fått goda nyheter från bror.
• – Hanterat grattishälsningar på fejjan.
• – Hämtat nytt och förhoppningsvis fräscht datorbatteri på posten.
• – Njutit av en lugn och skön tisdagskväll.

När året skälver är det kutym att göra årets bästa-listor.

• Årets bästa låt: And I Will Kiss med Underworld med flera. Ett 17 minuter lång halvinstrumentalt, medryckande, slagverkigt, storslaget verk som spelades under OS-invigningen. En cool grej är att slagverksmästarinnan är döv.
• Åtets bästa show: OS-invigningen (och detta inte bara tack vare ovanstående punkt). Jag satt och studsade av entusiasm i tevesoffan. Så fantastiskt väl koreograferat.
• Årets bästa person: Mona, som äntrade scenen strax före midsommar. Den Långa Rödhåriga (numera årets näst bästa person) och jag glömde bort att sova och äta och vi minns sommaren som något till stor del utanför och nedanför balkongen. Folk säger att sommaren regnade bort, men det märkte vi inte ett dugg av. Solen sken ju.
• Årets bästa arbetskamrat: L, som tappert stått ut med och utan knorr besvarat alla mina frågor och tankar och funderingar kring patientarbetet.
• För lite: Flyg. Även om jag till slut lyckades skramla ihop de tre timmarna flygtid som behövs för att kunna förnya licensen utan att behöva gå en kurs igen. Men anledningen till det är ju uppenbar.
• Bästa inlägget: Duttar. Årets märkligaste upplevelse.
• Bästa gömman: Järnvägsstationen i Torneå, 28 april 2012. Omgivna av motorburen finsk ungdom kände vi historiens vingslag genom att Lenin en gång i tiden klivit av tåget här. Vi höll andan en stund, sen gick vi vidare och jämförde spårvidder.

Jag skulle vilja lägga till fler punkter till listan, men se det hinns inte – familjen ska halka sig några mil söderut och fira nyår i Hökmark. Gott slut!

2015 var bannemig ett konstigt år. Den spontana känslan är att det var lite av ett kräftgångsår. Icke desto mindre fyllt med glädjeämnen och upplevelser. I detalj ska jag med idel ofullständiga meningar förmedla årets mest minnesvärda händelser, i icke kronologisk ordning:

• Slask-o-isvinter men med minst en snökanon.
• Egenuppsägning med frimånad.
• Semmelwrap.
• På tok för lite skidor.
• Trädfällning och bål på is.
• Stora Sjöfallet i vinterskrud.
• Sista patienten.
• Bosse.
• Fågeltwitter, Bara sport och nya ögon på barock.
• Färdigmålat hus.
• Bror- och brorsdottersbesök.
• Nordviks-, Cinclus- och Wahlbergshäng.
• Star Trek, inklusive utställning i källartrappen.
• Smultron, äpplen, tomater, pumpor, fysalis, krusbär och vinbär.
• Iskallt men tappert havsbadsbad.
• Stenbergsbesök.
• Världens längsta linbanetur med W.
• Logopedchefsmagkänsla.
• Regnig husvagnssemester i Dunderklumpens spår.
• Taxi.
• Morbrorsbegravning.
• Pelle Propeller-begravning.
• Tegelhuskaos.
• Värmepumpslångbänk.

Med reservation för ev tillägg.

Men nu byter jag vy. Jag blundar för en stor del av det som varit och väljer att se framåt. 2016 blir förhoppningsvis ett år med ljus, hårt men roligt arbete, lättsamhet, mer glädje och drömmar som uppfylls.

2016!