Dagen gick i hemresans tecken. Upp i ”ottan” för att slippa stressa hela morgonen. Vi lämnade W:s lägenhet såsom vi hoppas han vill finna den. Och oj vad jag avskyr den uppbyggda stressen att hinna med flygbuss, checka in bagage utan strul, gå igenom säkerhetskontrollen utan att bli utskälld eller mötas av rätt otrevliga och opersonliga blickar. Det är först när jag sitter i flygplanet som jag kan slappna av på riktigt (om man nu räknar Monaunderhåll för avslappning). Morfar möter upp på Falmark aka Skellefteå Airport och resten av dagen är det som att hela drängsmarkska familjen Ljungblad simmar igenom en trötthetssopppa, vi är helt slut hela eftermiddagen och kvällen och Mona orkar knappt hålla sig vaken till andra sidan artonstrecket. Bra resa har det varit, men hemma bäst. Imorgon tar vi vardagstagen.