Star Trek: Discovery, Vår tid är nu, Room 104, The Walking Dead, The Pacific, etc, etc i all ära, men jag trodde aldrig att jag skulle uppskatta My Little Pony som en liten stunds god underhållning.

Ett av säsongens sista stora utomhusprojekt har varit att rensa denna fina strandkant från sly, sly och åter sly. Det blir fint här när vi har ett snötäcke och is på tjärnen, för att inte tala om när det grönskar nästa vår.

Lycka är några timmar på Leos lekland.

På förmiddagen drar jag ut med cykeln. Det är fortfarande minusgrader. Hukande grönska på fälten kämpar med att behålla färgen.

På eftermiddagen drar vi till Bergsbyn på kusinkalas. Marsmallowstårta med rabarberjordgubbar. (Det är dock ej ett födelsedagsbarn som syns på bilden.)

Poppys första steg i karriären som skejtkatt.

Har vi en ny familjemedlem?

Den Långa Rödhåriga och Mona var ute på en skogspromenad, plockade hem saker man hittade i skogen och ägnade sig åt den nya trenden – att göra en mandala av vad som helst. Fint.

Det är inte första gången jag stannar till i den här skogen för att ta en bild. Mossskogsgräns mot frostig småbjörkskog. Fint.

Mamma halvfnös alltid åt mors och fars dag. ”Marknadskrafter!” muttrade hon. Och jag försökte förstå hur hon menade. Idag förstår jag hur hon menar, men själv går jag inte så långt som att fnysa.

Mamma skulle däremot ha varit nöjd över Monas farsdagspresent till mig idag. 30 påsar nötkräm, 10 påsar högenergimjölk och 30 påsar vätskeersättning. Jag får dock inte se skymten av någon nötkräm, ty det görs tillgängligt de barn som behöver det mest, nämligen de som drabbats av rådande hungerkatastrof i Sydsudan, Nigeria, Jemen och Somalia.

Ge du också, och gör det nu.

Den största skandalen på mycket länge är ett faktum. Måndag, tisdag, onsdag och torsdag har gått utan en enda EFOD. Folket kräver upprättelse. Här får folket upprättelse (även om jag ändå inte riktigt når ända fram.)

Måndag: Efter vardagsmiddag på folkan så går vi hem och vittjade en musfälla. Det är lite synd om stackarna, men de får faktiskt inte vara i vårt hus.

Tisdag: Hon gör en pärlplatta åt mig. Det här är äkta kärlek.

Torsdag: Femochettalvtårskontrollen hos distriktssköterskan genomfördes med lysande resultat.

En del skulle nog tycka jag är konstig som ger mig ut på en motionsrunda med cykeln i detta väder. Men motion måste jag ju ha. Och de utmärkta dubbdäcken är på. Och 1700 lumen i lampan. Vad kan gå fel?

Inget gick fel. Jag blev svettig, vilket var helt i sin ordning. Maxpulsen uppnåddes eventuellt vid mötet med en ful fågelskrämma mitt ute på åkern norr om Tällåsen.

Vi drog till Nordanå för att titta på några deltidshjältar. Alla ungarna var helt fast, från början till slut.

Gissa vem som är peppad på att sparka! Full fart.

Boo hakar på trenden och rear ut sig själv! Eller kanske inte sig själv, det skulle nog inte kännas bra för någon, men själva appen är i alla fall 70 procent billigare på fredag. Jag har inte så många plattformar att exponera honom på, så det ska bli spännande att se om rean ger någon merförsäljning just under denna dag.

Jag kom med bussen från stan direkt för hämtning på förskolan. Med mig hade jag ett par splitternya längdskidor. Det var inga problem att swischa hemåt!

Ett par dagars ymnigt snöande och världen är vit.

Jag har just varit och, meddelst spark, som inte går sådär superbra i snöstormsföre, lämnat Mona på förskolan. Innan jag går tillbaka ner i min källare gör jag några preparerande åk nedför backen från hagen mot Idatjärn. Helt underbart att ha backen helt för sig själv! Jag är inte alls 45 år gammal!

På väg mot en pizza i Ersmark körde vi in i en dimma vid Nysvedjan. Vajert!

Om man är förtjust i skridskoåkning (vilket jag inte är) så kan man bege sig till en tjärn nära oss, ty där har den  senaste tidens väder gett oss en idealt naturligt anlagd skridskobana, nu upplogad i form av en åtta. Hon var inte helt emot att prova, även om aktiviteten slutade med sporten ”kattspring”. Och den sporten vann över sporten sparka spark, fast jag uttryckte min skepsism då hon fuskade genom att på alla fyra gena över oplogat område till andra halvan av banan.

Här är banan i dagsljus. Den här familjen är inte direkt skridskotokig men jag tänker försöka sköta om den så länge som möjligt.

Skridskorna är förlängda med ett par decimeter. Ett osäkert glid längs med den med hundra meter förlängda skridskobanan. Ett plötsligt temperaturtapp får isen på tjärnen att röra på sig, spänna sig, knaka och dåna. Jag får prova mera en annan dag, då det kanske har lugnat ner sig.

Säsongspremiären.

I elfte timmen blev denna klar. Vi har inte köpt någon choklad- eller PIXIbokjulkalender i år. Den här innehåller veckopeng, lördagsgodis, dockhusinredning, glitterfärg, små gulliga djur och lite annat.