Produktionen fortsätter… En massa vokal-konsonant-stavelser är färdiganimerade, men många behöver spelas in på nytt (med efterföljande tajmingjusteringar). Det är bara att invänta normal röstklang. Just nu låter den lite tilltäppt.

Efter en otroligt mysig dansföreställning behövde benen sträckas på i lekparken utanför Hallen på Nordanå.

Röjning längs stranden pågår. Det kan lätt bli som en sal mellan sjö och backe, med glitter och sol som strilar uppifrån och från sidan. Vi måste bara röja lite mer.

Tripp, tripp. Det låter från altantaket. Någons fötter är däruppe. Och någon kvittrar. En katt spärrar upp ögonen och spanar. Varifrån kommer det? En katt måste undersöka. Synd att någon släppt ned gardinerna för att inte solen ska göra det alltför hett härinne. En katt försöker strunta i det och kravlar sig in innanför. Det går ju om man bara har viljan.

Det är inte varje dag, inte nån gång varje vecka eller månad eller ens år man vinner nåt. Men så plötsligt händer det. Dessutom på egna meriter. Man skulle, under hela juli och halva augusti ta en bild på sig själv på minst tio av de platser som tas med i Visit Skellefteå sommarbroschyr, hashtagga bilden med platsen samt #staycationskellefteå, och lägga upp på Instagram. Rolig tävling. Arton bilder blev det. Förstapriset var ett presentkort på 5000 kronor i butikerna i centrala staan. Ett par vandringskängor av kvalisort blev det till en början.

En tjej leker förtjust med den där appen som farsan har gjort. Och vi konstaterar att man inte behöver ha uttalssvårigheter för att få ut både nöje och nytta ur den. Vi lägger S. Hur låter den? Sssss. Hur låter den där runda bokstaven då. Ooooo. Okej. Om man lägger ihop S och O, hur låter det då? Toooo. Soooot. Tsooo. Sooo. Ja! Men svårt! Att lägga ihop bokstäver eller ljud till abstrakta stavelser är inte det enklaste för en femåring. (För jag tror inte hon vet vad ett so är.) (Att hon ville ha plattan uppochner gjorde det ju inte lättare.)

En fontän skulle invigas. Det var varmt vatten, färg, musik, mystik, dansare, eld, och fyrverkerier. Tjusigt!

Här sitter han och plinkar på ett piano. Framför sig har han en kör. Bakom sig har han en älv.

Wall-E har städat idag,precis som varje måndag, onsdag och fredag. Dock ej hela övervåningen – hon har tittat in i Monas rum men har inte rullat in där. Sen for han in i köket och knuffades lite med kattens matskål.

Jag beklagar djupt två dagars frånfälle.

Här sitter 850 skelleftebor och hoppas på att det nya bolaget Northvolt ska välja deras (vår) stad (och inte Västerås) att bygga deras gigantiska batterifabrik i.

Wall-E har städat igen. Den här gången fick han dammsuga i Monas rum, bortanför soffpallen och bakom baslådan bredvid teven. Av någon anledning har vi dragit ut kylen och frysen ur sina platser i köket – det är de som står mitt på köksgolvet.

På badhuset fick Mona en kompis idag. Så här glad över det blir man.

Efter ett besök till fågeltornet, fruktlöst blåbärsletande samt kyrkovalsröstande så var hon tvungen att klättra lite i en rönn.

På kvällen invaderades huset av pysseltanterna. En av dem vek papper.

På engelska ee, ah, oo, brittisk engelska er eller aw samt amerikansk engelska eh eller ur, följt av en konsonant; p, b, t, d, k, g, s, z, f, v, sh, ch, m, n, l eller w. Etthundratolv stavelser inspelade. Imorgon ska de sju ljudfilerna innehållandes dessa stavelser huggas upp och bli tvåhundratjugofyra stycken, en lång och en kort av varje stavelse.

Med några långa brädor, såpa, en halvbra vinch, en halvbra domkraft och lite jävlaranamma så har jag och svärfar lyckats göra den här skittunga pjäsen en långsideslängd och två kortsideslängder på en varierat sluttande gräsmatta. Det tog sju timmar.

Det kändes som nypremiär, ty det var kanske ett par veckor sedan. På med strålkastaren och ut. En raksträcka på asfalten genom det svarta. Efter drygt en halvmil svängde jag in i skogen för färden tillbaka till byn. Mörkret kommer närmare inpå, inte minst bakifrån och den naturliga följden är att det då går fortare.

I det här perspektivet ser det mesta helt fel ut. Lekstugan jag står på är inte alls sådär lång, vårt hus är inte alls sådär litet, Den Långa Rödhåriga är inte alls sådär tjock och grannens hus, träd och stolpar lutar inte alls sådär. Däremot är det helt korrekt att det ligger ett rep på vårt tak. Det har gått arton månader sedan jag för första gången tänkte tanken att kanske ta bort det.

Efter 90 tuffa minuter på klädbytardagen på travet så fiskade hon upp en klubba ur en fiskdamm på coop. Sen gick det som det gick.

Nu gör jag sånadär manliga saker igen. Sågar och kapar.

Idag kunde man se nyproducerad Star Trek för första gången på tretton år. Star Trek Discovery utspelas tio år innan Jim Kirk drog iväg på sin femårsresa såsom beskrevs för amerikanska tevetittare år 1966. Det är lilla julafton för mig och massor av Trekkies världen äver.

Hej höst.

Igår (torsdag) var det exakt 30 är sedan Starten Trek: The Next Generation har premiär. Originalserien från sextiotalet i all ära, men TNG gjorde Star Trek-universumet så omfattande som det är idag.

Lördagsgodiset är slut, men teveprogrammen är det inte.